jag försöker mig på att sova, men de går inte, ja kan inte. det är för mycket som rör sig i den såkalllade hjärn veksamheten i mitt huve. antagligen är de för att ja ska gå på min allra första begravning någonsin. o ja är inte alls förberedd, ja vet inte hur man ska bete sig när det är nåt sånt här. tänk om jag börjar skratta när ja ser någon gråta. ja har nämligen en stor tendens till att göra de, de blir liksom som kortslutning i huvet o ja vet inte hur jag ska reagera, säga eller göra.o de känns lite opassande om ja skule göra de imorgon. usch! undrar om de finns kurser lr nåt man kan gå så man kan lära sig att sköta sig som folk vid sånna här tillfällen. ja skulle defenitivt behövt en sån nu. men känns lite sent o tänka på de nu, ja får försköa göra de bästa av de.         nu ska ja se om ja kan lyckas slå igen mina bå, restem av famiilljen har haft dom stängda länge. vilket kommer att betyda att de är utvilade imorn o inte ja, brukar inte bli så bra stämning om ja är trött nämligen.    aja, förska sova va de ja!